Vi har faktiskt kommit väldigt långt...

Ok - terassen på framsidan är inte riktigt klar än, men om man jämför med hur det såg ut innan vi började har det hänt massor. Dessutom har ju mitt hjärta gjort allt själv och då tar det längre tid än om man hyr in folk som bygger.

De första trevande stegen togs i juli när vi reste stolpar för att se hur stor den tänkta terassen skulle bli. Självklart ville Sudden testa att klättra på de spännande stolparna. Och det var bara början - Johnny hade en fyrbent hjälpreda under hela bygget.

När bygglovet äntligen var klart kunde vi börja mäta och planera. Men samtidigt insåg vi ju hur mycket jobb det skulle bli.

Bara att få upp all marksten och skiffer var ett företag i sig.

När stenarna väl var uppe kunde vi få hjälp att gräva för dränering. Nåt som car väldigt spännande för en nyfiken misse.

Sen var det dags att få ut grunden. Och gjuta för plintar och lecablock.

När grunden var på plats skulle bjälkarna resas och det är tur att jag kunde stå på insidan av sovrumsfönstret när den vågräta övre stödbjälken skulle upp. För med bogserlina och muskelkraft lyfte vi upp den tillsammans.

Det var en riktigt häftig känsla när vi med hjälp av några lösa plankor på den nedre stommen kunde ta den första "altanfikan".

Men samtidigt visste vi ju att det var mycket kvar innan vi hade en funktionell altan/terass. Så det var bara att fortsätta, eftersom målet var väggar, tak, golv och en tät terass innan snön kom.

Men det gick ändå relativt fort bara de bärande bjälkarna var uppe och fastsatta.

Det blev en hel del inspektionsbesök från vänner under processen och vi är ockdå väldigt tacksamma för den hjälp vi på olika sätt har fått under bygget.

När golvet väl var på plats insåg vi hur stort vi faktiskt hade byggt, men riktigt läckert kändes det att det skulle bli.

När golvet låg där det skulle kunde vi äta den första frukosten där inne sittandes i de nyrenoverade trädgårdsmöblerna. En ren njutning på många sätt.

Så var det dags för dörrar och väggar och det löste Johnny med en rasande fart.

Ovanför dörren fick Sudden sin egen utkiksplats och den blev populär. Än återstår lösning på hur han ska ta sig upp och ner själv.

Målet förra året var ju golv, väggar och tak innan snön kom och det klarades av med råge.

Det som återstår nu är valvbågar på långsidan och att brädklä utsidan samt målning och då är allt klart. Men än så länge är det lite kallt att hålla på, men snart så. Jag är så stolt över Johnny som har gjort en så fin terass till huset.