lördag 31 december 2011

Dags att summera en aning...

2011 är nu strax slut och eftersom det har varit ett rätt så tungt och turbulent år är det rätt så skönt att vända blad och börja med ett nytt år. Men trots allt finns några ljuspunkter och dessa är bland annat den 40-årsfest som jag trots allt bestämde mig för att ha, de 114 personer som jag har haft förmånen att möta som utbildare i Röda korset - människor som drivs av sitt engagemang att hjälpa de mest utsatta, min egen utbildning i Ideellt ledarskap och att kommunfullmäktige röstade ja till mitt medborgarförslag om att inrätta ett stipendium för dem som är frivilliga inom social- och omsorgnämndens arbetsområde. En annan rolig sak är ju förstås att jag har hittat tillbaka till fotograferingen och har under året deltagit i ett flertal utställningar.

Ute i världen har det också varit ett händelserikt år. En av de mest ofattbara katastroferna i vår del av världen var ingen naturkatastrof - den var orsakad av en människohand. Förstås talar jag om de hemska dagarna i juli när världens blickar riktades mot norska Utøya. Medan vi alla hade svårt att ta in vad vi såg och hörde stod Jens Stoltenberg stark och visade att även stadschefer i svåra lägen kan vara empatiska  medmänniskor.

I mars får vi ytterligare en påminnelse om kärnkraftens sårbarhet när Japan drabbas av en kraftig tsunami som orsakar härdsmälta av en av landets reaktorer. Förutom enorm materiell förstörelse omkommer (eller saknas fortfarande) över 20 000 människor. Trots att levnadsstandarden och de ekonomiska möjligheterna vida överstiger de som fanns där 2005 års tsunami slog till är förstörelsen enorm och hjälpbehovet stort. Just det sista ställer till det lite, eftersom japaner av tradition inte brukar be om hjälp, men de insåg att de måste ta emot det som faktiskt kom ändå.

En långt värre och mer vidsträckt katastrof är den vi stod och fortfarande står inför i västra Afrika (i området mer känt som Afrikas horn). Där är hungersnöden och torkan så stor att människor dör inte dagligen, inte varje timme, utan varje minut. Hjälp kommer in, men det är inte helt lätt att nå alla mitt i klankrig, delade länder och mellanstatliga konflikter. Som vanligt är det civilbefolkningen som får stå emellan. Det finns ljus, men det är ganska långt borta.

I många av dagens konflikter spelar de sociala medierna så som facebook, twitter med mera en stor roll. Det kan vi väldigt tydligt se från de länder dit den så kallade arabiska våren med frigörelsekrav mot sittande diktatorer har kommit. Tunisien, Egypten, Liben, Yemen, Bahrain och Syrien står mitt uppe i sin frigörelse och den har varit blodig på de flesta håll, men kanske allra värst i Libyen och Syrien som fortfarande är mitt uppe i sina strider. Nu vidtar den skakiga processen att forma någon slags folkstyre i dessa länder. Mitt i allt detta ska man dock komma ihåg att omvärlden inte ska kräva för snabba resultat. Glöm inte bort att det tog oss här hemma 200 år att skapa en demokrati.

Gott slut & Gott nytt år! Jag och förmodligen också världen hoppas på ett bättre 2012!

tisdag 27 december 2011

Kalkon på nytt sätt

Jag gör ganska ofta den basilikakyckling som Kattis gav mig receptet på. I går köpte jag alla ingredienserna, men morgonen blev stressig så naturligtvis glömde jag ta ut och tina kycklingen... Nåväl, eftersom jag ändå skulle handla innan jag åkte hem tänkte jag att då kunde jag ju köpa färsk kycklingfilé. Väl på affären kunde jag inte alls det, eftersom all färsk kyckling endera var marinerad eller helt slut.

Lite besviken blev jag, eftersom jag hade ställt in mig på att äta just basilikakyckling, men så hittade jag kalkonfiléer och bestämde mig för att prova med det istället. Glad kan jag nu konstatera att någon större skillnad på smaken blev det inte, förutom att det kändes lite mer matigt. Så här kommer nu receptet med utbytta ingredienser.


Stek ca 250g kalkonfilé som är skuren i mindre bitar. Häll över den stekta kalkonen i en stor kastrull. Häll över en matlagningsgrädde (2,5 dl) och en liten creme fraishe. Strö över blad från en kruka basilika. Skölj och dela 8-10 färska champinjoner. Stek dem i pressad vitlök från 3-4 klyftor. Dela 8 soltorkade tomater i vitlöksolja och blanda ihop allt. Koka ihop och smaka av med svartpeppar och salt. Servera med dinkelpasta.

Det var verkligen gott och gick rätt så snabbt.

måndag 26 december 2011

Jösses vad det har blåst...

Här uppe i norrlands inland brukar vi ju vara hyfsat skyddade mot stormar och liknande väderfenomen, men när Dagmar ville skrämma upp lite hälsingar - ja, då hade vi inte mycket att säga till om... Att jag överhuvudtaget har lyckats sova i natt undrar jag själv över så som det har blåst och dundrat. Kring tretiden vaknade jag av att strömmen försvann (det blinkade, plingade och knastrade i telefonen så att jag vaknade till) men tack och lov hade den kommit tillbaka i morse. I alla fall i centrala Ljusdal - många var utan länge och en del fortfarande.

Tre saker slog mig när jag åt frukost i morse... Den lilla snö som faktiskt var kvar till julaftonen var effektivt bortblåst och lämnade endast ett islager kvar på små vägar, plötsligt förstod jag rädslan som många vittnade om när Gudrun röjde runt i Småland för något år sedan och det spelar ingen roll hur kraftigt ett träd är - står det ivägen för stormvindar har det ändå inte mycket att sätta emot.

Fallna träd fick jag se massor av - den ena rotvältan större än den andra - när jag begav mig i bil till Hudiksvall för att försöka göra lite fynd på mellandagsrean. Träden låg som plocke pinn på sidan och de hade fallit både på ledningar, älgstängsel, staket, busskurer och hus. Jag lyckades få några bilder med kameran, men de ger absolut inte rättvisa till förödelsen. Så det är ett smärre mirakel att man inte har hört om några livshotande personskador ännu.



Men innan jag hade hunnit till Hudik var både solen uppe och blåsten hade mojnat rejält (den hade avtagit mycket redan när jag åkte, för annars hade jag inte satt mig i bilen). Så lite blåste det att många hade samlats kring Lillfjärden inne i Hudik för att mata frusna fåglar & snabbt förstod de hungriga änderna vad som var på gång.


Jag hittade en hel del reafynd - både skor och kläder, så det var faktiskt värt att åka och även om det gick ut varningar för att ge sig ut så måste det ha gällt mindre vägar för vägen mellan Ljusdal - Hudik var både trädfri och alldeles torr. På vägen hem fick jag också sällskap av en strålande vintersol hela vägen.


Idag har jag dock funderat en hel del kring hur liten man faktiskt är när vädrets makter bestämmer sig för att visa sin styrka.

onsdag 21 december 2011

Kul med nya upplevelser

Under uppväxten i Järvsö och även på senare tid har man med jämna mellanrum hört talas om Järvsöbadens mat. Människor runt omkring mig har blivit närmast lyriska när de har pratat om deras julbord och nu vet jag också vad de pratar om...



I måndags fick jag chansen att själv testa julbordet och nu står det klart för mig att så här ska ett traditionellt julbort se ut och vara. Allt smakade hur gott som helst och bara atmosfären runt borden gjorde att man njöt i fulla drag. En helt underbar upplevelse som jag nu i efterhand frågar mig varför jag har väntat så länge på att testa.




tisdag 20 december 2011

Snö, snö och lite mera snö...

De senaste dygnen har snön verkligen kommit i rikt mått. Det är riktigt mysigt och dessutom blir det så mycket ljusare. Dessutom gör minusgraderna idag att jag vågar hoppas på att den ligger kvar över julen...




Tyvärr finns dock även en baksida - i alla fall när man har bil... De tre år jag har bott i min närvarande lägenhet har hyran av parkeringsplatsen ökat med nästan 50% och nu börjar det närma sig smärtgränsen, eftersom avgiften för parkeringen absolut inte står i relation till vad man får... Både i går och idag när jag kom ner och skulle sätta mig i bilen var jag helt inplogad. Parkeringsplatsen är plogad, men den som har kört har kört så nära bilen att det inte går att komma ut utan att skotta. Visserligen är det ju första gången i år som det händer, men förra året var det mer regel än undantag och det är ingen rolig start på morgonen att inse att man måste gå, eftersom bilen är inplogad. Jag går gärna, men vill välja när jag gör det!

söndag 18 december 2011

Ny maträtt som blev oväntat god & pyssel i alla former

Idag vaknade jag till ett rejält lager av nysnö - årets hittills tjockaste tror jag. Det har fortsatt snöa hela dagen och lite mysigt tycker jag faktiskt att det är även om jag också inser att det blir snudd på kaos i trafiken. Så länge jag bor i lägenhet och slipper skotta överväger det mysiga.




Efter brunch och lite småplock här hemma var det dags att åka till fam Subäck i Kaven för dagens dos av pyssel. Och där finns det ju pyssel i rikt mått... Tur att det fanns en lada på köpet med på det nya huset så Åsa har någonstans att göra av alla alster :-)




Tros en ivrigt flammande och varm eld som brann utanför pysselladan var jag lite frusen och kulen när jag kom hem och ville att maten skulle gå fort. Därför chansade jag med ett helt nytt recept och det blev bra.






Pastasås med salami
Jag insåg härom dagen att delikatesskungens salami faktiskt är ok ur GI-synpunkt, så därför är detta recept något jag kan lägga till i min numera ganska stora GI-samling.


Ca 10 cm av delikatesskungens salami med kryddmix
En gul lök
10 cocktailtomater
1 matlagningsgrädde
dinkelpasta


Koka pastan enligt anvisning. Hacka och stek löken. Skär salamin i mindre bitar och stek även dem. Låt de delade tomaterna steka med den sista minuten och blanda i grädden. Det behövs inga kryddor, för de som lakas ut ur salamin räcker.

söndag 11 december 2011

Julpynt i massor eller?

Den här tiden på året slås jag ofta av hur julfint och pyntat det är överallt. Många av mina vänner har inte bara letat fram, utan också satt upp alla sina julsaker. Tänken slår ju även mig att jag kanske borde sätta igång jag också. Kan ju inte direkt skylla på att jag inte vet var jag har mina lådor med julsaker för det vet jag väl, men det blir helt enkelt inte av. Tur då att jag umgås med en pysslare av rang så jag i alla fall blev påmind om att jag skulle fixa klart min adventsstake i tid.

Min fina adventsstake som Åsa Subäck gjorde till mig förra året.
Jag vet inte vad det är med julpynt, julgran och liknande som gör att jag drar mig för det - jag vet ju att det blir mysigt när det väl är klart, men julkänslan finns inte där just nu. Fast jag får ju den i rikt mått på andra ställen - men det är ju bara en lånad sådan då. Nåja, jag har ju tid på mig och till veckan går jag nog upp på vinden och tar ner lite julkartonger. Kanske kommer känslan på köpet då! Jag hoppas i alla fall på det.

Tills vidare bjuder jag på lite lånad julstämning från familjen Subäcks lada där Åsas pyssel bor.


onsdag 7 december 2011

Hårt slag för den ideella sektorn...

Att EU-kommissionen genom åren har kommit med mer eller mindre dåliga förslag och propåer har vi fått vänja oss vid. Rakheten på gurkorna eller storleken på jordgubbarna är nog sådant vi inte glömmer i första taget - inte heller förslaget på snusförbud.

Men frågan är om inte det senaste - om att häva momsbefrielsen för föreningar är det som kommer att kunna slå hårdast mot våra svenska ideella föreningar. Tänk er alla idrottsföreningar som måste momsredovisa varenda korv de säljer vid planen/rinken/arenan, alla hjälporganisationer som måste lägga till moms på lotter, skänkta prylar som säljs på olika slags marknader och loppisar eller kanske till och med i en förlängning moms på en medlemsavgift. Läs mer på dn.se

Det är svårt nog att driva en förening som bygger på ideellt engagemang idag, så vad kommer att hända om EU-kommissionen driver igenom en momsplikt för föreningarna? Inte lär det bli lättare i framtiden. Är de förändrade momsreglerna som är på förslag ett missriktat försök att stävja eurokrisen? Varför ska i så fall ideellt verkande föreningar vara med att betala ett från början dödsdömt projekt? En gemensam valuta för hela Europa - är inte det en utopi när vi har i grunden så olika valutasystem och inställning till ekonomi?

Nej, nu får det snart vara slut med alla gallematias från styrande håll i EU-kommissionen. Vi måste ha ett föreningsliv som fortfarande är momsbefriat - annars finns det en klar risk att vårt nationella folkrörelsearv dör ut fortare än vi är beredda på.