söndag 14 januari 2018

Så har det gått en vecka igen



Så har första vardagsveckan gått och det känns, för det har verkligen dragit igång på riktigt. Fast det är skönt att ha landat i vardagen efter alla helger. Veckan som var bjöd på vinterns första köldknäpp - ovant och riktigt kallt om näsan.



Fast på ett sätt är det skönt också, för då hinner man mer hemma. Jag har lagat en hel del mat från grunden, vilket är skönt och känns bättre än att köpa halvfabrikat.



Broccolin är god och billig så här års och det är sällan jag gör något med broccoli då det inte direkt är Johnnys favorit, men med Jocke hemma så går det bra eftersom han gillar det. Först förvällde jag broccolin i lättsaltat vatten.



Sen la jag den i en ugnssäker form och gjorde en gratängsås med ett ägg, 1 dl grädde, 1 dl mjölk, riven ost, fyra skinkskivorna samt salt och peppar.



Den hällde jag sedan över broccolin och gratinerade i 225 grader i 15 minuter.



När ugnen ändå var varm rörde jag ihop smet till en ugnspannkaka. Med 3 dl mjöl, 0,5 tsk salt, 1 dl grädde, 5 dl mjölk och 6 ägg i smeten blev det rätt mycket smet.



När smeten var klar och utan klumpar (Johnny fick rycka in för att få fason på smeten) smaksatte jag den med tärnat bacon och riven prästost. Pannkaka är inte riktigt min favoriträtt, men den här funkade faktiskt.



I fredags kväll var jag egentligen mest sugen på att åka hem och landa i soffan, men eftersom vi hade biljetter till Färilarevyn blev det inget av med det.



Vi åt en god middag på Janus med mina kollegor innan vi åkte mot Färila. Årets revy var riktigt bra och mer lokal än tidigare år kändes det som.



Numret om timmerterminalen var ett av många höjdpunkter, men eftersom revyn fortfarande spelas tänkte jag inte avslöja mer än så för tillfället.



Gårdagen ägnades åt en utflykt i Hälsingland. Eftersom Johnny börjar en utbildning i Söderhamn nästa vecka ville vi ta reda på om det var närmare/gick fortare att köra Ljusdal-Hudiksvall-Söderhamn eller Söderhamn-Bollnäs-Ljusdal. Det blev en rolig dag med konditoribesök, besök på Röda Korset i Söderhamn och Bollnäs och en hel del bilåkande. Beträffande körsträckan så är vägen över Hudiksvall både snabbare och betydligt bättre. 



Det var någon som blev väldigt glad när vi äntligen kom hem igen.



Idag blev det också hemlagat när jag gjorde korv stroganoff. Jag gjorde ris till de andra, men själv föredrar jag matvete till så för mig blev det sådant istället.



Ikväll började äntligen yogan efter juluppehållet. Det kändes jättebra att komma igång, men kroppen har stelnat till under uppehållet så det lär kännas i morgon i kroppen.



Jag köpte med mig lite te hem och kvällen avslutade jag framför morden i Midsomer med en kopp gott te.



söndag 7 januari 2018

Sista extrahelgen på ett tag...



Så var även trettonhelgen över för detta år och nu är det ganska många veckor till nästa gång det är en lite längre helg, men det ligger ändå något positivt i att gå tillbaka till normala rutiner. Jag vet att många redan har tagit bort julen, men det är inte tjugondag knut än så jag tänkte ha kvar den några dagar till.



Den här helgen har det handlat ganska mycket om att bara vara och ta dagen som den kommer. Jag behöver träna på det så det var bra att få chansen att prova.



Då det inte var någon trettondagsdans inplanerad för Gubbvarning i år fick jag GA Johnny hemma hela helgen, men det blev ändå lite musik, då Åsa och Peter var hit och hamnade förstås i musikrummet i källaren. 



Jag  fick också plocha fram gamla bartenderkunskaper då irish coffee efterfrågades. Det var riktigt kul att göra drinkar igen, även om det inte var så avancerat den här gången.



I övrigt har helgen bjudit på en del matlagning. Det är ju dags för matlådor igen. Jag testade ett kycklingrecept som jag har haft länge, men aldrig gjort tidigare. Först steker man kycklingfiléer i rejält med margarin och kryddar med svartpeppar och salt.



Lite okryddad kycklingfilé hamnade förstås på fat hos Sudden. Han gav sig inte annars och jag är rädd att jag ska trampa på hans svans när han rännwr runt benen i köket, så det är lika bra att ge honom först.



Medan kycklingen får stekyta blandar man en sås med 1/2 dl whisky, 3 dl grädde och 1/2 dl kinesisk soya. Man får vispa rejält, för annars skiktar sig såsen.



Man lägger sedan de genomstekta kycklingfiléerna i en smord ugnsform (jag delade filéerna i två bitar för att vara säker på att de blev genomstekta) och häller över såsen.



Formen med kyckling gräddas 15 minuter i 225 grader. Sen tar man ut formen och lägger i 3-5 cocktailtomater som får grädda med i ytterligare 10 minuter.



Det blev väldigt gott. Vi hade ris och ytterligare tomater till, men jag tror att det funkar bra med ungsstekta potatisklyftor till också.



När ugnen ändå var på passade jag på att ugnssteks dagens fläskfilé också. Det känns väldigt lyxigt att kunna krydda med egenodlad timjan på köttet. Det serverade jag sen med hasselbackspotatis och egenskapen bea. En bra helgrätt.



Jag har också hunnit med en sväng med kameran. Det blev läckra bilder med kyla och mycket snö.

tisdag 2 januari 2018

Nytt år



Så var årets första arbetsdag avklarad. Det är något speciellt med att öppna en helt oskriven kalender och liksom börja om. Dessutom är just 2018 års början lite speciell då 2 januari bjuder på årets första supermåne. Denna gång handlar det om intuitionen och vårt inre och att lyssna på det. Stå upp för dig själv och låt ingen annan diktera dina villkor. 




.Det handlar om intuition, healing, andlighet, visioner och humanitära ämnen. 2018 kommer att ha starka feminina influenser överlag. Vi kommer att samarbeta mer, vara närmare familjen och använda oss mer av intuitionen. Moderliga egenskaper kommer att styra året överlag. Jupiter sänder en mild aspekt tillsamman med Mars från Skorpionens håll stöd till Månen som gör våra känslor överlag är optimistiska och aktiva. 



Även on det kändes lite kämpigt att komna upp när klockan ringde i morse och det var dags att lämna ledigheten och ledighetens lite lyxigare mat och göra vad man vill när man vill bakom sig är det skönt att få lite rutiner igen.



Jag måste bara nämna nyårsaftonens firande lite grann. Det var mysigt att göra plankstekeb tillsammans - även om det är himla trångt i köket när vi är tre son trängs där - var det kul att se far och son förbereda och spritsa mos som de aldrig hade gjort annat.



Till förrätt hade jag gjort snördegsrullar fyllda med ost, tunt skivad kassler och dijonsenap. De gick snabbt åt och även planksteken blev väldigt lyckad.



Vi firade ned champagne vid 12-slaget, men vi  fick snabbt ändra fokus och lugna Sudden. Det var lite för mycket raketer i byn för att han skulle må bra - stackaren är ju så skotträdd så Johnnys armar blev alldeles perforerade. Tack och lov kunde vi lugna honom snabbt efter att det var färdigskjutet.



Igor blev det inte så många knop och jag var glad att det blev fläskfilé över från planksteken så jag inte behövde fundera på mat, utan kunde röra ihop en pastasås av filébitar - Sudden passade på att tigga till sig några också - krossade tomater, en stor gul lök, några soltorkade tomater och en liten burk créme fraishe.

söndag 31 december 2017

Hej då 2017



Med några få timmar kvar av 2017 börjar det bli dags att summera lite vad som faktiskt har hänt. Det är lätt att känna att det mest har varit ett tungt år, då vi i februari drabbades av en stor och fortfarande ogreppbar sorg när pappa lämnade oss. Livet fortsätter ju, men länge kändes det som man bara var åskådare. Tungt är det fortfarande, men sorgen har ändrat skepnad lite. Saknaden finns där, men nu mest som fina minnen.



Fast det har ju funnits även glädjeämnen under året och en hel del positiva minnen har jag  också samlat på mig. Men jag tänkte börja med den del av livet som har ändrat störst skepnad under året - nämligen Röda korslivet. I slutet av 2016 insåg jag att ordförandeskapet i den lokala kretsen var för betungande för att kombinera med mitt nya jobb.



Efter långa och många funderingar bestämde jag mig för att det var dags för någon annan att ta över. Så efter 39 års aktivt arbete som förtroendevald på olika nivåer inom organisationen var tiden kommen för en paus. Jag har dock inte lämnat helt - det har jag för stort Röda korshjärta för - men nu unnar jag mig att välja. Kvar är utbildningar i olika former - bland annat har jag haft ideologiutbildningar (tidigare Röda Korskunskap) i bland annat Arbrå, Bollnäs, Ljusdal och Sundsvall - arbetet i emblemgruppen och olika föreläsningar.



En av de roligaste föreläsningarna - eller i alla fall mest hedersamma - var när jag fick möjligheten att invigningstala under evenemanget på internationella kvinnodagen i Ljusdal. Ett annat roligt evenemang var jubileumstalet då Röda Korset i Ljusdal firade 75-årsjubileum. Det blev extra roligt eftersom Johnny, Åsa och Peter stod för underhållningen på samma fest.



Men frågan är om inte det roligaste talet var det i början av juli när jag stod på scenen under Moläta på Stene i Järvsö och tackade för  stipendiet Röda korset i Ljusdal-Järvsö fick ta emot från Hälsinglands sparbank. Så kul att vi uppmärksammas för vårt arbete inom integration.



På det nationella planet samlades vi på en extra riksstämma i Stockholm i maj. Det var verkligen trevligt att träffa alla, även om anledningen kanske inte var så kul - en ordförande som avgått mitt under mandatperioden. Dock vändes det snart till något positivt - valberedningen hade gjort ett bra jobb och när jag åkte hem kändes det himla bra - vi hade fått en ny ordförande som kommer att fungera utmärkt. 



I september var jag med på nordiskt forum för informatörer inom internationell humanitär rätt. Det är lika givande varje gång, men frågan är om inte denna gång var lite extra, eftersom Island var med för första gången. Dessutom fick vi en spännande visning av danska Röda korsets nya interaktiva humanitetshus - väldigt spännande.



Johnny och jag har också haft en hel del aktiviteter för oss. Vi kom äntligen iväg till Fågelsjö och bortom åa så nu har jag besökt alla världsarvsgårdar i vår kommun. Vi åkte också på en utflykt till Hölick. Precis så härligt och mysigt som jag kom ihåg från barndomen.



Vi har även åkt några gånger utanför Hälsinglands gränser. Ett sådant tillfälle var när vi besökte Lakritsfestivalen på Globen. Häftigt, men så otroliga köer till allt. En höjdpunkt var när vi själva fick göra och smaksätta våra egna praliner.



Under min sistasemesterhelg tog vi en sväng till Åland bara för att göra något annat innan man skulle tillbaka till jobbet. En lugn och skön resa där jag testade båtens SPA. Kan verkligen rekommenderas.



 I slutet av året var vi en gång till Stockholm för att se Cirque de Solei i Globen. Oj, vilken show de bjöd på. Aldrig en paus under tre timmar. 



En annan utflykt vi gjorde under året var resan till café Cineast i Sveg. Vilket ställe - det kändes som man klev in i Grease eller en Las Vegasrulle bara så där. Och gott fika var det också.



På det personliga planet valde jag att investera en hel del i min egen utveckling. Dels gick jag en healingutbildning som jag länge har funderat på och dels fortsatte jag med den underbart sköna yogan. Jag har också tagit tag i den länge vilande meditationen.



Vi hade också den stora förmånen att vara med och fira fyra nybakade studenter i juni. Tänk så fort det går - jag minns dem alla fyra som små knattar. Sån tur det bara är de som växer 😉.



I slutet av oktober var jag så med om ett spännande äventyr när jag vann Cellbes tävling modell för en dag. 



Det blev två dagar med egen lyx i form av flyg, hotell, uppassning, god mat, vackra bilder, häftig känsla och en massa snygga kläder.



Året slutade med en 60-årsfest mitt i julförberedelserna när Johnny passade på och fylla år.



Trots att pappa saknas både i stort och smått, vardag och fest så har det ändå varit ett bra år i det stora hela. Nu hoppas jag bara att 2018 blir  ännu bättre.